CHILES VANLIGASTE RÖDA DRUVOR
	Cabernet Sauvignon	Regerande mästare bland de röda druvorna. Koniska druvklasar med små druvor som har ett tjockt, segt skal och en mörkblå, nästan svart, färg. Fruktköttet är fast med syrligt sammandragande effekt och mycket speciell smak som påminner om violer och rönnbär. Ger vin med framträdande tanniner, mörk färg och elegant struktur. Flera bilder här.
	Merlot	En ädel och internationellt mycket spridd druva. Karaktärsdruva i delar av Bordeaux, såsom Saint Emilion och Pomerol. Små, mörkblå druvor som har medeltjockt skal och sötaktig smak. Ger utmärkta varietal-viner med feta, sammetsmjuka tanniner och fruktig doft av björnbär, hallon, blåbär och violer. Flera bilder här.
	Pinot Noir	En av de äldsta druvorna för vinframställning (100-talet e. Kr.), nu mest känd från Bourgogne (Côte d'Or), varifrån den spritts över hela välden. Små svart-violetta druvor med riklig, matt beläggning. Ganska tunt skal och mjukt fruktkött. Vinet har en framträdande doft av körsbär, svarta vinbär, jordgubbar, hallon och lakrits.
	Carmenère	Förväxlades i Chile tidigare med Merlot, trots att bladen är olika och Carmenère mognar en månad senare. Kraftiga plantor med stort bladverk, mörkblå druvor med tjockt skal och sötaktigt fruktkött. Vinet blir djupt rödviolett, med doft av röda bär, mylla, örter och kryddor. Mjukare tanniner än Cabernet Sauvignon. Mindre elegant än Merlot p g a örtkaraktären.
	Cabernet Franc	Mycket vanlig druva i Bordeaux. Små, runda druvor med tunt skal och lätt syrligt fruktkött. Ger ett vin med ljusare färg och mjukare tanniner än sin nära släkting Cabernet Sauvignon och blandas ofta med detta vin. Doft av plommon, violer, kryddor och örter.
	Syrah (Shiraz)	Många olika varianter och kloner med vitt skilda egenskaper. Generellt sett ger de franska druvorna kryddiga viner och druvor från Australien (Shiraz) fruktigare viner. De bästa varianterna från Rhône-dalen har små, blåsvarta druvor. Ger djupt mörkvioletta viner med hög alkoholhalt och kryddig doft.
	Malbec	En av de traditionella Bordeaux-druvorna, där den också kallas "cot". Odlas mycket i Mendoza, där klimatet ger ett fylligare och mjukare vin än i Frankrike. Mörkblå, små druvor med relativt mjukt skal och fruktkött. Ger ett vin med mjuka tanniner och fruktig doft av hallon och björnbär.
	Carignan (Cariñena)	Sydfrankrikes mest odlade druva, med hög avkastning. Stora, täta klasar med blåsvart färg. Medelstora druvor med tjockt skal och syrligt fruktkött med sammandragande effekt. Doft av röda bär, såsom körsbär, jordgubbar och hallon. Robust smak, som kan förbättras avsevärt genom lagring på ekfat.
	Tempranillo	Vanligaste druvan i Spanien. Medelstora druvor med blåsvart färg och tjockt skal. Ger medelfylliga, alkoholrika viner med fruktig syra och doft av mörka plommon, körsbär och hallon. Blandas oftast med andra viner, såsom Cabernet Sauvignon.
	Zinfandel	Odlas främst i Californien, men sprider sig till alla världsdelar. DNA-test har visat att det är samma druva som den italienska Primitivo. Robust planta med ojämnt mognande, mörkblå druvor med mycket tjockt skal. Ger fruktiga viner, från mörkröda alkoholrika, med doft av sylt, peppar och kanel, till de allt populärare "White Zinfandel" med sötaktig rosé-karaktär.
	Sangiovese	En av de vanligaste italienska druvorna, där de utgör den största beståndsdelen (80 - 90 %) i Chianti-vinerna. Rikbärande plantor med druvor som mognar sent. Medelblå druvor med mycket tunt skal. Ger medelfylliga, fruktiga viner med doft av röda och blå bär, violer och plommon.